Det är torsdag och dags för mina yogaklasser igen. Igår var jag ledig från yogan och hade en ganska fullspäckad dag. När jag kom hem från jobb och körning till aktivitet för min dotter var jag riktigt trött och hade inte så mycket tålamod som jag hade velat ha.
Efteråt tänkte jag på vårt tema den här veckan i yogan: att vara optimist och att tänka positivt. Jag lyckades inte riktigt med det igår… Sådana situationer uppkommer då och då hela livet. Ibland är det svårt att acceptera att det är på det viset och det är lätt att bli arg och skuldbelägga sig själv, men är det något jag lärt mig (och fortfarande håller på att lära mig), så är det att man måste acceptera att man inte är perfekt. Man kan ha de bästa av intentioner, men det kan gå fel ändå.
När vi yogar vill vi kanske vara närvarande och starka, men det blir inte som vi tänkt oss. Vi är okoncentrerade och har inte den energi vi skulle vilja ha. I sådana lägen är den första reaktionen att bli arg och kanske besviken, men genom att vara kvar i situationen och acceptera den som den är, så kan kanske en känsla av lugn till slut växa fram och tankarna kan skifta från ilska till acceptans och sedan till och med till någon sorts optimism (“Det är ok. att vara trött och göra fel. Nästa gång kommer jag att känna mig bättre.”). Det är så jag tolkar optimism och positivt tänkande, nämligen att se situationer så klarsynt som möjligt och acceptera de känslor man känner, men att därifrån hitta den bästa vägen att gå för att stärka sig själv och kunna hantera livet så gott man kan.
Namaste,
Leave a Reply