Det är underbart väder här i Göteborg idag och det var härligt att springa i morse: lite kallt, men solen hade precis gått upp och luften var klar och krispig. Jag har nog inte riktigt fattat att det är vår. Vanligtvis brukar jag tycka att våren är fantastisk, men i år med min släkting som är allvarligt sjuk har jag haft svårt att njuta. Det är som om tankarna på honom och hans familj hela tiden finns där och då känns inget riktigt, riktigt roligt. Men det är egentligen i stunder som sådana som det är viktigt att verkligen försöka att vara i nuet. Det ena utesluter ju inte det andra. Man kan vara ledsen och tänka på någon som har det svårt samtidigt som man ser det fina i naturen och i människorna runt omkring en. Det är ju så livet är egentligen – fullt av kontraster och många gånger svårt att förstå, men ändå så fruktansvärt vackert. För det mesta märker vi inte av det så starkt, men så händer något som får oss att stanna upp och då blir allt så tydligt och klart. Det blir en påminnelse av vad som verkligen betyder något. Vad som är viktigt.
Jag har tagit ett svårt beslut idag angående mitt jobb på universitetet. Det känns otäckt och jag är orolig, men jag var tvungen. Till hösten kommer jag bara att vara egenföretagare. Jag tog beslutet eftersom det varit mitt mål länge att klara mig finansiellt på min yoga, min motivationsverksamhet och mitt skrivande. Jag ger det en chans och ser var det tar vägen. Om det är menat att vara så, så kommer jag att fortsätta annars går jag kanske tillbaka till skolan i framtiden. Att jobba som lärare är jätteroligt och ett superviktigt jobb, men jag vill ge mina drömmar en verklig chans.
Det blir ingen affirmation idag, för jag hinner inte det. Min yogaundervisning väntar och jag måste hinna äta och klä om innan jag går ned till yogasalen.
Namaste,
Leave a Reply