Förberedelser inför den sista yogaveckan och lucka 3: katt-ko, hundvalpen och barnet

Har veckan börjat bra för er? Hoppas det!

Jag hade en långsam start. Var tvungen att åka och handla på ICA Maxi för yogan, eftersom jag vill bjuda på clementiner och pepparkakor till mina elever, men efter det har jag fått relativt mycket gjort.

Idag har jag spelat in två nya avsnitt av adventskalendern. Dagens lucka kan du ser här:

Fokus idag är katt-ko, hundvalpen och barnet, tre lugna och sköna positioner. Det är ju inte alltid man vill jobba så mycket med musklerna. Det finns stunder då man behöver varva ned och ta det lugnt.

Nu på eftermiddagen var en stund då jag behövde fokus och styrka. Förlaget jag anlitade för min roman har inte redovisat min försäljning. De har varit svåra att nå och när jag idag fick redovisningen var det inga roliga siffror. Jag hade inte förväntat mig det heller, men de var lägre än jag hade trott. Det var naturligtvis en besvikelse, men samtidigt kan jag inte göra något åt det. Jag hade inte facit i hand när jag tog beslutet att ge ut min egen bok på det förlaget jag valde och det enda jag kan göra nu är att tänka framåt. Det som är gjort är gjort och går inte att ändra. Jag har lärt mig mycket och förhoppningsvis kan jag ha nytta av den kunskapen i framtiden. Suck…

I morse lyssnade jag på en ljudbok som jag laddade ned i helgen. Den heter “Girl Wash Your Face” och är skriven av Rachel Hollis. Boken är en bästsäljare och har fått mycket uppmärksamhet i USA. Den handlar egentligen om författaren själv och det hon lärt sig om livet och hur man lyckas. En del av innehållet är väldigt amerikanskt, men något jag fastnade för var kapitlet där hon diskuterar hur hon lyckats med det hon gjort i livet. Det hon poängterar som mest var att hon aldrig gett upp. Hon berättar hur hon fått nej en massa gånger, men ändå fortsatt. Inte genom att hon tjatat sig till saker utan att hon ändrat lite grand och försökt igen. Jag tror själv att det är en utav nycklarna till framgång; att inte ge sig; att lära sig av sina misstag och försöka igen. Det är skitsvårt och jättejobbigt och det gör ont, men det är enda vägen att gå, i alla fall för mig.

Namaste,

Johanna