Det är redan onsdag och jag har svårt att förstå att veckorna går så fort. Ibland vill jag bara stanna tiden. Speciellt nu när våren är så här ny som den är just nu. Det är en sådan vacker tid vi går till mötes, som jag verkligen älskar.
När jag tittar på mina barn, så känner jag verkligen att åren går snabbare ju äldre jag blir. Jag försöker stanna upp och njuta så ofta det går och med yogan blir det lättare, men trots det är det inte alltid enkelt att vara i nuet.
Idag har jag varit på mina barns vernissage i skolan de går på. Det verkligen roligt att se alla fina “konstverk” och jag blir så glad över de trevliga, duktiga pedagogerna i klasserna. Jag beundrar verkligen de som jobbar i skolan och som ger så mycket till barnen. De flesta lärare gör verkligen ett fantastiskt jobb och det värsta är att de nästan aldrig får höra det…
Efter vernissagen hade jag min lilla privatgrupp och det var också trevligt! Jag hann med att yoga i morse också och det känns jätteskönt. Jag funderar redan lite på nästa veckas tema och jag kan skriva redan nu att det blir höftöppnare (min favoritasanagrupp). Temat har jag inte riktigt funderat färdigt på, så vi får se vad det blir.
Nu måste jag göra lite praktiska saker som står på min lista och sedan väntar min bok för bokklubbsmötet nästa måndag. Den här månaden läser vi “Innan floden tar oss”. Det är en ganska lättläst och relativt intressant bok om ett par som flyttar som utlandssvenskar till Bangladesh.
Leave a Reply